Öppningskonsert! European Festival: Ukrainian Spring 2025

1 maj 2025, 18:00, Konserthuset, Stockholm

18:00 – 18:30 Samtal

18:30 – 19:00 Mingel

19:00 – 20:30 Konsert

European Festival: Ukrainian Spring 2025, som i år går under temat "Oh, you are Ukrainian? - Ukrainian Stars on the World's Stages", uppmärksammar stora kulturpersonligheter som gjort betydande insatser för europeisk kultur, men vars ukrainska ursprung ofta förblivit okänt. Vi lär känna dessa mästare genom musik kombinerat med dans, litteratur, bildkonst, filmvisningar och diskussioner.

Årets festival inleds med ett gästspel av en kammarorkester ur Lvivs Nationella Filharmoniska Orkester som framför verk av tre av Ukrainas mest framstående samtida tonsättare, ofta kallade "de tre S": Valentyn Silvestrov, Yevhen Stankovytj och Myroslav Skoryk. Trots denna gemensamma benämning präglas deras musik av distinkta konstnärliga stilar.

Stankovychs musik kännetecknas av dramatik och uttrycksfullhet, där kraftfulla klanger och intensiva känslor skapar en djupt gripande upplevelse. Skoryk, med sin förmåga att förena tradition och modernitet, har blivit en av de mest folkkära kompositörerna vars verk når en bred publik långt utanför konstvärlden. Silvestrov, å sin sida, låter musiken viska snarare än ropa; hans transparens och minimalism ger tonerna en kontemplativ, nästan meditativ karaktär.

Tillsammans bildar dessa tre tonsättare en musikalisk triad som utgör en grund för den nutida ukrainska musiken och dess framtida utveckling.

Därutöver får vi njuta av musik av Leonard Bernstein och George Gershwin, två framstående tonsättare med ukrainska rötter. Leonard Bernstein föddes i Massachusetts som son till Jennie Resnick och Samuel Bernstein, ukrainsk-judiska emigranter från Rivne i västra Ukraina. George Gershwin var son till Moishe Gershowitz, en immigrant från Odessa.

I programmet ingår även Lullaby av Vasyl Barvinsky, ett verk som inspirerade George Gershwin att komponera sin största hit, Summertime. Barvinskys musik brändes av de ryska myndigheterna, och han själv, tillsammans med hela sin familj, deporterades till Sibirien.

Konserten gästas också av mycket framstående svenska artister: mezzosopranen Anne Sofie von Otter, pianisten Bengt Forsberg, gitarristen Fabian Fredrikssons samt skådespelerskan Stina Ekblad som läser dikter av Paul Celan och Lesja Ukrainka – där Celans dikt översatts särskilt för kvällen av Katarina O'Nils Franke.

Som en poet som föddes i Ukraina och överlevde förintelsen där kunde Paul Celan tala tydligt i frågan om poesi i tider av katastrof. Hans svar är fortfarande relevant idag då Europa återigen liknar en mörk och sönderfallande epok, där krig och mänskligt lidande präglar vår verklighet.

Lesja Ukrainka, kallad under sin tid ”den enda mannen i hela det moderna Ukraina”, var en föregångare i skapandet av en ny feministisk litteratur vid en tid då ingen annan vågade att göra det. Hon gav kvinnor en egen röst och en central plats i sina verk, hennes karaktärer trotsade patriarkala normer i sin strävan efter självständighet och välbefinnande – en revolutionerande vision för nästan 150 år sedan! Hennes poesi påminner oss om hoppets kraft att leda oss genom mörka tider.

Före konserten hålls ett samtal med rubriken ”Kulturens roll i tider av krig” om hur kulturen kan bevara ett lands identitet och varför den är så avgörande för ett lands självständighet och fortlevnad. I samtalet medverkar Stefan Forsberg, preses vid Kungliga Musikaliska Akademien och f.d. konserthuschef, Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet, Sevhil Musajeva, chefredaktör för Ukrainska Pravda, och Tetiana Filevska, konstnärlig direktör för Ukrainska Institutet i Kyiv. Moderator: Lisa Bjurwald, journalist och författare.

Lviv National Philharmonic Orchestra – uppkallad efter den legendariske tonsättaren Myroslav Skoryk (1938–2020) – är en av Ukrainas äldsta och mest framstående orkestrar. Sedan sin grundande den 27 september 1902 har den samarbetat med några av musikhistoriens största namn, däribland Richard Strauss, Gustav Mahler, Ruggiero Leoncavallo, Mieczysław Karłowicz, Reinhold Glière, Yevgeni Mravinsky, Nikolae Popescu och Kurt Masur.

Orkestern är en regelbunden gäst vid internationella festivaler och har turnerat världen över, från Europa till Kina och USA. Under de senaste åren har den också gjort betydande inspelningar för skivbolag som Naxos, Toccata Classics och Brilliant Classics. Hösten 2022 genomförde orkestern en hyllad turné i USA, där den mottogs med stående ovationer.

2023 gav Lviv National Philharmonic Orchestra en oförglömlig och bejublad konsert på Konserthuset i Stockholm - 'UNBREAKABLE – Grand Final'. Nu har du chansen att återuppleva magin! I år återvänder musiker från Lviv National Philharmonic Orchestra till Stockholm – denna gång i en mer intim kammarorkesterkonsert. Missa inte detta unika tillfälle att uppleva en av Ukrainas främsta orkestrar framföra ett program fyllt av passion, virtuositet och okuvlig styrka!

Anne Sofie von Otter är en av Sveriges och sin generations mest framgångsrika och prisade operasångare. Med sin enastående musikalitet och breda repertoar har hon haft lysande karriär som spänner över fyra decennier. Hon har framträtt på de stora scenerna världen över och samarbetat med legendariska dirigenter som Carlos Kleiber, Claudio Abbado och Giuseppe Sinopoli. Hon är även en av vår tids mest inspelade artister med en imponerande katalog från sitt långvariga samarbete med Deutsche Grammophon som inkluderar bl.a. Grammy-vinnande Des Knaben Wunderhorn av Gustav Mahler, Georg Friedrich Händels Ariodante, Giulio Cesare och Hercules samt ett samarbete med popstjärnan Elvis Costello på albumet For the Stars.

Bengt Forsberg är en av Sveriges främsta pianister, särskilt inom det kammarmusikaliska området, och är flerfaldigt prisbelönad. Han är utbildad vid Musikhögskolan i Göteborg och har även studerat i London och Köpenhamn. Bland hans samarbetspartners finns Anne Sofie von Otter, Cecilia Zilliacus och Andreas Brantelid. Han har framträtt som solist med bl.a. Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker och Malmö Symfoniorkester och ger även solokonserter. Bengt Forsberg har särskilt engagerat sig för att lyfta fram ovanlig och sällan spelad musik. Han har gjort en stor mängd inspelningar, varav flera vunnit internationella priser, såväl Grammy som den ansedda tidskriften Gramophone´s Recording of the Year.

Stina Ekblad är en av de mest älskade och folkkära svenska skådespelarna. Hon har varit medlem av den fasta ensemblen vid Kungliga Dramatiska Teatern sedan flera år. År 2016 tilldelades hon det prestigefyllda Kungliga Priset av Svenska Akademien. Mellan 2002 och 2006 var hon professor i scenisk gestaltning vid Teaterhögskolan i Stockholm. Stina Ekblad har medverkat i ett stort antal minnesvärda produktioner på scen, film och TV, inklusive Fanny och Alexander, regisserad av Ingmar Bergman. Hon är också känd för sitt arbete som recitatör av poesi och prosa och har sammanställt flera CD-album med poesi.

Myroslav Skoryk (1938–2020) var Ukrainas kanske mest älskade och folkkära kompositör. Hans Melody har blivit ett av de mest ikoniska verken i ukrainsk musik och fortsätter att beröra publikens hjärtan världen över. Men Skoryks konstnärskap sträcker sig långt bortom detta enskilda stycke – hans musikaliska universum är rikt, mångfacetterat och ständigt utforskande.

Som en eklektisk kompositör rörde sig Skoryk obehindrat mellan olika genrer och stilar, från symfonisk och kammarmusik till jazz och filmmusik. Han hämtade ofta inspiration från den ukrainska folkmusiken, men snarare än att citera den rakt av, strävade han efter att fånga dess innersta väsen och omvandla den till något nytt och personligt.

Valentyn Silvestrovs (född 1937) musik kännetecknas av en avskalad skönhet som inbjuder till eftertanke. Genom transparens och minimalism skapar han klangvärldar där varje ton bär på en djupare mening. Istället för att använda komplexa tekniker strävar han efter att rena musiken från det överflödiga och blottlägga dess innersta väsen – livserfarenhet, minnen och de frågor på vilka han funnit sina egna svar.

Silvestrov beskriver själv sin musik som metamusik – något som sträcker sig bortom det hörbara, en reflektion över det som redan klingat ut. Hans verk är både transcendentala och kristallklara, en viskning snarare än ett rop, där tystnaden blir lika betydelsefull som tonerna.

Yevhen Stankovych (född 1942) är en av de främsta arvtagarna till den ukrainska symfoniska traditionen, grundad av Borys Lyatoshynsky. Hans musik kännetecknas av en sofistikerad polyfonisk orkestrering, en subtil känsla för klangfärger och en djupt expressiv dramatik, där varje verk blir en existentiell berättelse fylld av känslomässig laddning och filosofisk reflektion.

Stankovych är en musikalisk konstnär, vars verk förenar den intuitiva visdomen , den andliga närvaron och den kompromisslösa styrkan. Likt Lyatoshynsky ligger hans styrka i de stora musikaliska formerna – symfonier och operor – där han skapar verk som ger utrymme för kraftfullt uttryck och dramatisk intensitet .

Olexandr Kozarenko (1963–2023) – ”Genial och rastlös” – så beskriver kollegor honom. Han var en människa av en annan tid – en romantiker, en drömmare, en ensamvarg. Hans musikaliska värld kände inga gränser; han skapade allt från symfoniska och kammarmusikaliska verk till kör- och vokalstycken. Men hans mest naturliga kreativa miljö var teatern – nästan alla hans musikaliska idéer föddes ur det sceniska.

Paul Celan (1920-1970) - "Det faller, mamma, snö i Ukrajina"
Som en poet som föddes i Ukraina och överlevde förintelsen där kunde Paul Celan tala tydligt i frågan om poesi i tider av katastrof. Hans svar är fortfarande relevant idag då Europa återigen liknar en mörk och sönderfallande epok, där krig och mänskligt lidande präglar vår verklighet.

Lesja Ukrainka (1871–1913) – ”Den som befriar sig själv, ska vara fri.”
Lesja Ukrainka, kallad under sin tid ”den enda mannen i hela det moderna Ukraina”, var en föregångare i skapandet av en ny feministisk litteratur vid en tid då ingen annan vågade att göra det. Hon gav kvinnor en egen röst och en central plats i sina verk, hennes karaktärer trotsade patriarkala normer i sin strävan efter självständighet och välbefinnande – en revolutionerande vision för nästan 150 år sedan! Hennes poesi påminner oss om hoppets kraft att leda oss genom mörka tider.